Δ

Jag saknar de där 40 gradiga vindpustarna på benen när man äter spaghetti vongole på stranden. Jag saknar de där vågorna som bryts varannan sekund. Som man sen hör inne i huvudet när man försöker somna. Jag saknar de där stunderna på jorden då man inte kan känna sig lyckligare. Jag saknar mina bruna sommar ben. Jag saknar sanden mellan tårna och saltet i håret. Jag saknar solens värme. JAG SAKNAR SOMMAREN! Vill tillbaka nu. Men nu är det bara att inse att hösten är här med sina grå och regniga dagar. Men det borde ju finnas något positivt i det. Jo, nämligen att man får ligga inne och mysa med hund och vänner. Så nu ska jag inte sörja utan börja leva i nuet. Hejsvejs!